Hoppa till innehållet

Information om rislyktor

Det är många som tänker skicka iväg en rislykta mot skyn vid olika firande t ex Nyårsafton. Lyktorna ses ofta som ett ofarligt alternativ till fyrverkerier, men helt ofarliga är de inte.

Räddningstjänsten i Dals-Ed vill uppmärksamma oss på att vara extra varliga med just de här lyktorna. Det finns exempel från andra delar av landet där just en sådan här lykta var nära att antända en friggebod där det låg människor och sov.
Problemet är att de brinner ganska länge, upp till 20 minuter uppe i luften, och att det finns brännbart i dem. Kommer en rislykta i närheten av annat brännbart när den landar så kan det börja brinna.  

Rislyktor

Kan skada djur

Det finns också andra faror förknippade med just de här lyktorna och det är att den ståltråd som de är byggda av kan bli en fara för djuren då de ofta ramlar ner i åkrar och beteshagar.

Bakgrund

Att släppa upp rislyktor/svävande lyktor har blivit en allt mer vanlig företeelse. Här får du information om vilka krav som finns vid användandet av sådana lyktor och vilka försiktighetsåtgärder som du bör vidta.

Med rislykta avses en lykta gjord av rispapper som skickas upp i luften med hjälp av varmlufts-principen. Luften i lyktan värms av en tänd vaxbit i botten på lyktan som då lyfter lyktan så att den svävar som en varmluftsballong.

Kravställare

Det finns två kravställande myndigheter. Den ena myndigheten är räddningstjänsten som genom lag om skydd mot olyckor har vissa maktbefogenheter inom ramen för brandsäkerhet. Den andra myndigheten är Transportstyrelsen som genom Luftfartsförordningen bevakar trafiksäkerhet för luftfarten.

Vid sidan av myndigheterna finns en tredje part, Lantbrukarnas Riksförbund, som saknar makt-befogenheter men som utifrån ett djurskyddsperspektiv har synpunkter på användandet av rislyktor/svävande lyktor.

Försiktighet med avseende på brandsäkerhet

Ur ett brandskyddsperspektiv gäller samma krav om försiktighet som vid eldning. Den som eldar ansvarar för eldningen. Om den som eldar tappar kontrollen över elden (t ex genom gnist- eller flamspridning) så att en brand uppstår kan den som eldat ställas till svars för sin handling. Det samma gäller för användandet av rislyktor och andra svävande föremål med heta delar. Om en rislyktas heta delar kommer i kontakt med lätt antändligt material kan en brand uppstå. Den som släppt upp lyktan kan då ställas till svars för detta.

Räddningstjänsten rekommenderar därför att man i sitt val av plats för uppsläppande av rislyktor beaktar risken för antändning och därigenom minimerar risken för att dess heta delar kommer i kontakt med brännbart material.

Risk för antändning kan föreligga vid byggnader eller vid torr markvegetation. Om en dyna på en balkong antänds är risken stor för brandspridning vidare in i byggnaden. Om torrt gräs, buskage eller annan markvegetation antänds kan angränsande byggnader hotas av branden.

Under perioder av extrem torka kan räddningstjänsten utfärda eldningsförbud. Det är extremt olämpligt att släppa upp rislyktor då eldningsförbud råder.

Försiktighet med avseende på trafiksäkerhet för luftfarten

Transportstyrelsen har olika regler beroende på avstånd till närmaste flygplats. Om avståndet är längre än 10 km får man släppa upp max 50 små lyktor på en gång. Vill man släppa upp fler eller stora lyktor (större än 100 cm) samtidigt måste man ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen.

Försiktighet med avseende på djurskydd:

Lantbrukarnas Riksförbund varnar för risken att rislyktor landar på en åker eller beteshage. Betesdjur riskerar då att få i sig ståltråd från lyktan, vilket kan orsaka allvarliga skador hos djuret.

Mer information om rislyktor hittar du på:



Sidan uppdaterades 2016-01-08
Glöm inte att kryssa i rutan ovan innan du klickar på "Skicka" (skydd mot spamrobotar)