Du är här: Startsida / Verksamheter / Barn & Utbildning / Styrdokument och redovisning

Styrdokument och redovisningar

Skolan är en mål- och resultatstyrd verksamhet och de nationella målen uttrycks i styrdokument som skollag, läroplaner, programmål och kursmål. I grundskolan finns en tydligt prioritering av målen i svenska, matematik och engelska där nationella prov genomförs under skolår 3, 5 och 9.

Målet med redovisningarna är att skapa en tydlig och gemensam bild av verksamheternas resurser och resultat som grund för analys, beslut, åtgärder och utvärdering.

Syfte

· En tydlig och gemensam bild av enhetens arbete och resultat för elever, lärare, ledning och övrig personal är grunden för utveckling.
· Information till brukare och andra intressenter är grunden för insyn och inflytande.
· Underlag för politiska beslut på lokal nivå.

System

Man bör skilja mellan enheternas kvalitetsredovisningar som i första hand är just enheternas redskap för utvecklingsarbete, och den kommunövergripande som är den politiska nämndens underlag för beslut. I enheternas kvalitetsredovisningar anges förbättringsåtgärder som enheten avser att genomföra med befintliga resurser, och ansvarig för detta är respektive rektor/chef. I den kommunövergripande redovisningen anges förbättringsområden, vilka ligger till grund för nämndens målarbete och budgetarbete inför kommande år.

Fokusnämndens inriktnings- och resultatmål (med nyckeltal) fastställs i den årliga revideringen av verksamhetsplanen (tillika skolplan). Dessa mål konkretiseras genom den årliga revideringen av arbetsplanen, som följer på revideringen av verksamhetsplanen. I arbetsplanen bestäms de åtgärder (med nyckeltal) som skall genomföras både på kort och på lång sikt. Ansvarig för denna kommungemensamma arbetsplan är förvaltningens ledningsgrupp.

Den enskilda enhetens viktigaste lokala planeringsdokument blir alltså dels den kommungemensamma arbetsplanen, dels de förbättringsåtgärder som anges i den egna kvalitetsredovisningen.

Varje enhet utvärderar och redovisar sina resultat till nämnd med förvaltning gentemot båda dessa dokument i den årliga kvalitetsredovisningen. Från och med redovisningsåret 2008 redovisar enheten i ett enda dokument, där alltså bokslutet ingår.

Nämnd med förvaltning utvärderar och redovisar gentemot både verksamhetsplan och arbetsplan, både i den kommunövergripande kvalitetsredovisningen och i bokslut med verksamhetsberättelse. Den förra ligger till grund för den senare.

Metod

Dals-Eds kommun arbetar sedan några år tillbaka med Skolverkets utvärderingsverktyg BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet) som metod för uppföljning inom de pedagogiska verksamheterna.

Enkäter genomförs varje år inom utbildningsverksamheterna samt inom förskola och fritidshem. De riktas till barn, elever och kursdeltagare, och för omyndiga barn och elever även till vårdnadshavare. Övriga verksamheter genomför enkäter vid behov.

Återkoppling mellan nämnd och enhetschefer sker dels genom förvaltningschefen, dels genom avstämningsmöten mellan nämnd och enhetschefer, då bl a kvalitetsredovisningarna följs upp.

Nämnden förlägger några av sina möten ute på enheterna, vilket ger möjlighet till dialog med personal, elever och övriga brukare.

Dialog med föräldragruppen sker i olika forum t ex föräldraråd, föräldraförening samt föräldramöten.

Dals-Eds kommun samarbetar med åtta kommuner i Bohuslän och Dalsland i ett kvalitetsnätverk; Vision 8 kommuner (V8). Inom detta nätverk genomförs ett s k benchmarkingprojekt som på sikt kommer att tillföra nämnden bra jämförelsematerial. Inom nätverket genomförs även projektet KU8 (Kollegial Utvärdering 8 kommuner).

Styrdokument och redovisning

Adress och telefon

Styrdokument och redovisningar

Syfte

System

Metod