Hoppa till innehållet

Familjehem

Varför behövs familjehem?

Alla barn har rätt till föräldrar – vuxna som finns där, och har tid och kärlek för sina barn. Men tyvärr har inte alla barn det så. Därför behövs familjehem (det som förr kallades fosterhem), som kan ta emot ett barn för en längre eller kortare tid och ge det barnet den trygghet och omvårdnad som alla barn behöver.

Skälen till att barn och ungdomar behöver komma hemifrån varierar. Det kan handla om att föräldrarna försummar eller gör sina barn illa, på grund av till exempel sjukdom, missbruk, psykiska besvär eller oförmåga.

Ibland kan ett barn behöva komma till ett familjehem för att det finns relationsproblem i familjen. Det kan också vara så att barnet eller tonåringen har det svårt i skolan eller missbrukar.

Vad innebär det att vara familjehem?

Att vara familjehem är en utmaning och ett ansvarsfullt uppdrag, men det ger också mycket glädje och stimulans till familjen. I familjehem behövs ett stort hjärta, en varm famn och mycket kärlek.

Din uppgift som familjehem är att ta hand om barnet, men också att hålla kontakt och samarbeta med barnets familj, skola, socialtjänst och andra viktiga personer runt barnet.

Målet är ofta att barnet ska återförenas med sin egen familj. Därför går det inte alltid att säga hur lång tid barnet ska stanna. Det kan vara allt från några månader till en hel uppväxt.

Vem kan bli familjehem?

Ett familjehem är vanliga människor som lever ett stabilt liv och är trygga och nöjda med sin livssituation. Du kan ha familj eller vara ensamstående, bo i lägenhet eller i villa, bo i stan eller på landet men du behöver ha ett rum över i ditt hem. Det är viktigt att alla som ingår i familjen är överens om att vilja ta emot en ny familjemedlem.

Som familjehem behöver du ha tid och kraft över, lust att engagera dig och ett intresse för barn och ungdomar.

Barnen som placeras är mellan 0 och 18 år och de är unika – som alla barn. Eftersom behoven för de barn och ungdomar som placeras ser olika ut behövs olika slags familjekonstellationer som familjehem. Alla sorters familjer är välkomna att anmäla sitt intresse.

Släktingar till barnet eller någon annan som finns i barnets nätverk och känner barnet kan också bli familjehem.

Hur går det till att bli familjehem?

När ni kontaktar oss får ni mer information och möjlighet att ställa frågor, för att kunna ta ställning till om ni är intresserade av att bli familjehem.

För att skapa de bästa förutsättningarna för barnen är det viktigt att varje familj är noga utredd. Utredningen innebär att vi tar utdrag ur register, gör hembesök samt intervjuer med er. Ni får sedan gå en utbildning tillsammans med andra familjehem för att vara väl förberedda för ert uppdrag.

Det är viktigt att varje barn får komma till en familj som möter just det barnets behov. När vi har ett förslag på ett visst barn till er får ni ta ett beslut om detta känns rätt även för er. Därefter är det dags att träffa och lära känna barnet och dess familj under en inskolningsperiod innan barnet flyttar till er.

Stöd och utbildning

Som familjehem erbjuds du både utbildning och regelbunden handledning av våra familjehemssekreterare. Det är viktigt att du känner dig trygg i ditt uppdrag och vet vart du skall vända dig när du har frågor och funderingar.

Arvode och ersättning

Den ekonomiska ersättningen varierar från barn till barn. Den är bland annat beroende av barnets ålder och den arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättningen är uppdelad i två delar:

  • En omkostnadsersättning som ska täcka merkostnader som mat, kläder, resor, fritidsaktiviteter, fickpengar och del i bostad.
  • Ett arvode som är ersättning för det uppdrag familjehemmet har. Arvodesdelen beskattas.

I särskilda fall kan någon vuxen behöva vara hemma med barnet under en begränsad tid och då kan du få ersättning för förlorad inkomst.

Hur blir man familjehem åt Norra Dalslands familjerätts- och familjehemsenhet?

Om du vill veta mer om att bli familjehem är du välkommen att kontakta någon av våra familjehemssekreterare.

Kontaktfamilj

En kontaktfamilj tar vanligtvis emot ett barn eller ett syskonpar i sitt hem ett eller ett par veckoslut per månad. Uppdragen som kontaktfamilj kan se väldigt olika ut. Ibland är det barnen som behöver stöd och ombyte i miljön, ibland är det en förälder som behöver avlastning.

Det finns många olika anledningar till att ett barn kan behöva en extrafamilj med stabila och trygga vuxna. Gemensamt för alla barnen är att de behöver ett utvidgat nätverk för att de ska fortsätta utvecklas på ett bra sätt. Det är ett mycket uppskattat stöd för många barn och deras föräldrar och kontaktfamiljen blir ofta viktiga personer i barnets liv.

För att vara kontaktfamilj behövs ingen särskild utbildning. Det viktiga är att ni är stabila och har tid, plats och engagemang för att ta hand om ett barn. Om du och din familj vill bli kontaktfamilj görs en utredning av er situation, hembesök och kontroll i olika register. Detta för att bedöma om ni passar för uppdraget och motsvarar de krav som socialtjänsten ställer på en kontaktfamilj.

En mindre ersättning, som är uppdelad på arvode och omkostnad, utgår för uppdraget.

Hur blir man kontaktfamilj åt Norra Dalslands familjerätts- och familjehemsenhet?

Om du vill veta mer om att bli kontaktfamilj är du välkommen att kontakta någon av våra familjehemssekreterare.

Familjerätt

Faderskap/föräldraskap

Om modern inte är gift vid barnets födelse skall faderskapet/föräldraskapet fastställas genom erkännande eller dom. Socialnämnden får från folkbokföringen underrättelse om barn som blivit födda utom äktenskap och tar då kontakt med modern för att få faderskapet/föräldraskapet fastställt. En viss utredning skall föregå fastställande. Denna utredning ser olika ut beroende på hur förhållandena ser ut, se nedan.

Först när det finns ett fastställt faderskap/föräldraskap får barnet sina juridiska rättigheter, såsom t ex arvsrätt och rätt till den andra förälderns efternamn. I samband med att faderskapet/föräldraskapet fastställs kan föräldrarna anmäla att de vill ha gemensam vårdnad om barnet.

Inga tveksamheter om barnets föräldrar

Om det inte finns några tveksamheter om vem som är pappa eller förälder till barnet skrivs ett enkelt protokoll (S-protokoll) och faderskapet fastställs genom att föräldrarna skriver under en faderskapsbekräftelse. Detta sker via hemkommunens socialnämnd.

En mer omfattande faderskapsutredning

Om det är oklart om vem som är far till barnet eller om föräldrarna inte bor ihop på samma adress så görs en mer omfattande faderskapsutredning (MF-protokoll). Denna utredning sker på familjerättsenheten.

Om en kvinna i samkönat par får barn

Om en kvinna i ett samkönat par får barn genom assisterad befruktning kan hennes maka, registrerade partner eller sambo bli förälder i lagens mening om man uppfyller kraven:

  • att mammans maka, partner eller sambo har samtyckt till behandlingen
  • att behandlingen har skett enligt lagen om genetisk integritet
  • att det är troligt att barnet kom till vid det tillfället.

Denna utredning sker på familjerättsenheten.

Samarbetssamtal

När separerade föräldrar inte kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge kan familjerätten genom samarbetssamtal hjälpa föräldrarna hitta lösningar som är bra för barnen.

Samarbetssamtal är strukturerade samtal under ledning av en eller två familjerättssekreterare.

Samarbetssamtal kan ske på initiativ av en eller båda föräldrarna, som då själva kontaktar familjerätten.

Samarbetssamtal kan även ske genom att tingsrätten, efter att någon av föräldrarna väckt talan mot den andra i vårdnads-, boende- eller umgängesfrågan, ger familjerätten detta uppdrag genom en remiss. Förutsättningen är att ingen av föräldrarna motsätter sig samarbetssamtal.

Samarbetssamtalen kan se ut på olika sätt utifrån föräldrarnas önskemål och behov. Antalet samtal varierar, några kanske träffas i samtal vid något enstaka tillfälle, andra i en serie samtal. Det är vanligt att föräldrarna efter en överenskommelse provar detta under en period och sedan kommer tillbaka till familjerättsenheten för uppföljning. Föräldrarna har möjlighet att skriva ett juridiskt bindande avtal om det de kommer överens om i samarbetssamtalen.

Samtalen är kostnadsfria och frivilliga.

Vill du/ni ha samarbetssamtal?

Om du är intresserad av att få veta mer om samarbetssamtal eller boka tid är du välkommen att kontakt någon av våra familjerättssekreterare

Adoption

Att adoptera betyder att uppta som sin egen. Ett adopterat barn får samma rättigheter som ett biologiskt barn, som till exempel arv. Som förälder har man samma skyldigheter som till ett biologiskt barn. En adoption kan aldrig hävas.

För att få adoptera måste man enligt lag vara över 25 år och antingen vara ensamstående, gift

eller registrerad partner. Socialstyrelsen rekommenderar att man inte ska vara äldre än 42 vid ansökan om medgivande. Ålder kan vara en avgörande faktor för att beviljas ett medgivande om adoption.

I Sverige är det vanligast med internationella adoptioner där man adopterar ett barn från ett annat land. För att få socialnämndens medgivande att adoptera måste man ha gått en föräldrautbildning.

Medgivandeutredningen görs av två anledningar. Dels är utredningen socialnämndens bedömningsunderlag för ett eventuellt medgivande, dels är den presentationen av dig eller er som adoptivförälder som skickas till utlandet. Genom utredningen får både nämnden som ska fatta beslut om medgivande och ursprungsländerna en bra bild av dem som vill adoptera.

Om du/ni får medgivande så gäller det i två år. Därefter behövs ett nytt om du/ni ännu inte fått barn. Det är vanligt att man behöver mer än ett medgivande. När du/ni senare får ett besked om att ett barn har utsetts krävs socialnämndens samtycke till att adoptionen får fortsätta.

När det gäller den föräldrautbildning som man ka gå innan det är dags för en medgivandeutredning kan man diskutera med familjerättssekreterarna vilken utbildning som kan vara lämplig att gå.

Om man önskar adoptera en närståendes barn, till exempel sin makas, makes eller registrerade partners barn så ska man vända sig till tingsrätten med en ansökan. Tingsrätten begär sedan ett yttrande från socialnämnden. Därpå utreds man av Familjerättsenheten.

Vill du veta mer om adoptioner?

Om du vill veta mer om adoptioner är du välkommen att ta kontakt med någon av våra familjerättssekreterare. Se kontaktuppgifter till höger på sidan.

Utredningar

Om föräldrar inte lyckats lösa vårdnads-, boende- och umgängesfrågorna på egen hand, eller med hjälp av samarbetssamtal hos familjerätten kan ärendet gå vidare till tingsrätten. Detta händer om en eller båda föräldrarna vill få saken prövad av domstol. Domstol ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir ordentligt utredda. Domstolen ger ofta socialnämnden uppdrag att göra en sådan utredning. Utredningen ska fokuseras på barnet och barnets behov.

Familjerätten har en ambition att genomföra utredningarna med delaktighet och tydlighet. Föräldrar och i viss mån barn (beroende på bland annat ålder och mognad) som berörs av utredningen erbjuds att aktivt delta i planering och genomförande av utredningen.

Utredningsprocessen ska vara tydlig så den ger trygghet för de berörda. Utredningarna har ett tydligt barnperspektiv som stödjer sig på forskning och beprövad erfarenhet.

Kontakt

Familjehemssekreterare

Sandra Bokhult
Telefon 0532- 174 42
E-post

Irene Ottosson
Telefon 0532- 174 52
E-post

Anette Torstensson
Telefon 0532- 174 58
E-post

Dan-Inge Johansson
Telefon 0532- 171 25
E-post

Familjerättssekreterare

Telefontid måndag, onsdag, torsdag och fredag kl 8:30-9:30

Simone Geerts
Telefon 0532-174 46
E-post

Måns Wahlberg
Telefon 0532-7774 58
E-post



Sidan uppdaterades 2016-04-28
Glöm inte att kryssa i rutan ovan innan du klickar på "Skicka" (skydd mot spamrobotar)