Frågor och svar om flyktingar
Det finns många begrepp att hålla ordning på och många frågor som kretsar kring flyktingmottagande och invandring. Vi har därför valt att sammanställa en del viktiga frågor och svar för att bereda lite klarhet och sprida information till kommunens invånare. Om det är någon viktig del ni saknar eller vill veta mer om så är ni mer än välkomna att kontakta oss för ytterligare information (0534-19532).
Det finns många begrepp: ensamkommande, nyanlända och asylsökande. Vad betyder de?
Asylsökande
En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol.
[källa: Migrationsverket]
Nyanlända
Allmänt en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
Flykting
Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen.
Kvotflykting
Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket.
Inresta anhöriga till nyanlända
Avser personer som fått uppehållstillstånd grundat på anknytning (make/maka/föräldrar/barn) till en individ som beviljats.
Ensamkommande barn och ungdomar
Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.
Vem har ansvar för vad?
Migrationsverket
De har ansvar för att registrera och utreda asylansökningar och har även ansvar för att ordna mat och boende för de asylsökande som inte kan ordna det själva. Migrationsverket utser också juridiska biträden för de asylsökande som har rätt till det.
Det finns två typer av boenden som Migrationsverket erbjuder asylsökande:
Anläggningsboende, ABO
Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Hotell Carl XII i Ed fungerar som ett anläggningsboende och hyrs genom privat aktör av Migrationsverket. Kommunen kan inte påverka var anläggningsboenden placeras eller hur de styrs och bemannas.
Migrationsverket utför själva inspektioner för att kontrollera att avtalet mellan migrationsverket och den privata aktören uppfylls.
Eget boende, EBO
Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.
Kommunerna
- När det gäller vuxna som söker asyl har kommunen ansvar för deras barns skolgång och att erbjuda förskola för barn i åldern 3–5 år.
- Kommuner har ansvar att ta hand om de barn (under 18 år) som kommer utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Det är fortfarande Migrationsverket som har ansvar för barnets asylansökan, men omhändertagandet av barnen är ett kommunalt ansvar.
- När en person fått uppehållstillstånd gäller det ordinarie samhällsansvaret. Arbetsförmedlingen, kommunen, länsstyrelsen och Försäkringskassan samverkar kring etableringen.
Från vilka länder kommer de asylsökande och nyanlända?
De flesta asylsökande kommer idag från Syrien, Afghanistan och Irak, men även från Eritrea och Somalia.
Majoriteten av nyanlända som ingår i etablering i Dals-Eds kommun kommer från Syrien och Afghanistan, men vi har även individer från Somalia, Eritrea osv.
Majoriteten av ungdomarna som söker asyl i Dals-Eds kommun kommer från Afghanistan men vi har även ungdomar från Eritrea, Uganda, Albanien, Somalia, Etiopien, Syrien.
Hur många flyktingar tog Dals-Eds kommun emot under 2015?
Den frågan kan kommunen bara svara på när det gäller ensamkommande asylsökande barn och ungdomar samt nyanlända. Vi har inga siffror vad gäller de asylsökande vuxna och deras barn som är boende på Migrationsverkets boenden.
Dals-Eds kommun tog 2015 emot 38 nyanlända barn och vuxna.
Hur många ensamkommande tog Dals-Eds kommun emot under 2015?
Dals-Eds kommun tog 2015 emot 50 ensamkommande barn/ungdomar.
Hur många stannar kvar i Dals-Eds kommun?
När det gäller asylsökande ensamkommande barn/ungdomar så kan vi ännu inte uttala oss om någon trend eftersom så få av dem nått vuxen ålder ännu.
Av de nyanlända som kommit till Dals-Eds kommun sedan 2010 och genomgått etableringsperioden, bor omkring 60 % kvar i kommunen. Detta inkluderar de som för närvarande genomgår etableringen. det innebär att 40 % av de nyanlända har flyttat ifrån kommunen.
Vad beror denna stora utflyttning på?
De tre största anledningarna som individer anger som orsak till varför de flyttar till andra kommuner är brist på arbetstillfällen (55 %), studier på annan ort (24%) och närhet till släkt och bekanta (21%).
Asylsökande
Vad menas med asyl?
Enligt FNs konvention om de mänskliga rättigheterna har alla rätt att söka asyl i ett annat land. Man kan alltså inte hindra någon från att söka asyl då det är en mänsklig rättighet att söka och få skydd, men också att få leva tillsammans och bilda familj med vem man vill.
Är det kommunen som avgör hur många flyktingar vi tar emot?
Nej, när det gäller asylboenden är det Migrationsverket som upphandlar boenden hos privata anordnare, samt hos bostadsbolag. Det kan innebära att kommunen får information först när upphandlingen är klar och de asylsökande flyttar in. Tillgången till fastigheter (exempelvis Hotel Carl XII) och lägenheter är en anledning till att asylboenden finns i kommuner där man tidigare haft ett överskott på lägenheter.
Idag måste alla kommuner ta emot ensamkommande barn. Kommunen kan alltså inte tacka nej eller vägra ta emot fler ensamkommande barn. (se under rubriken Ensamkommande barn för mer information om detta).
Hur mycket ersättning får asylsökande?
Om den asylsökande saknar pengar eller andra medel kan de ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår. På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:
- 24 kr/dag för vuxna ensamstående samt ensamkommande barn.
- 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
- 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)
Förutom mat ska dagersättningen också räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Nyanlända med uppehållstillstånd
Vem räknas som nyanländ, enligt Arbetsförmedlingen?
Deltagare i etableringsuppdraget: Målgruppen för etableringsuppdraget är personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga.
De personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar i Sverige har också rätt till insatser inom etableringsuppdraget.
Hur mycket ersättning får nyanlända?
De som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade (fått boende utanför ett av migrationsverkets asylboenden) i Sverige får etableringsersättning enligt följande:
Ersättning om 231 kr per dag, fem dagar per kalendervecka, får man efter att man tillsammans med Arbetsförmedlingen sammanställt sin etableringsplan.
När man sedan startar de aktiviteter som är nedskrivna i denna etableringsplan (exempelvis SFI eller praktik) höjs ersättningen och blir högst 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
Vad avser bidrag så ingår nyanlända i samma ersättningssystem som alla andra som bor eller arbetar i Sverige.
Finns det bostäder till alla nyanlända?
Vi har kommit överens med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att försöka ta emot 20 nyanlända varje år. Det är dock i nuläget svårt att hitta lägenheter i tillräcklig omfattning. Vi måste ta emot minst 10 nyanlända varje år och lösa boendefrågan för dessa individer. Detta tal kan komma att ändras av Migrationsverket beroende på hur många som tar sig till Sverige under 2016.
Det finns också möjlighet för individer som fått sitt uppehållstillstånd att söka sig hit på eget bevåg. De skaffar då själva bostad i kommunen.
Ensamkommande barn
Ensamkommande barn ska få stöd av den kommun som de kommer till. Migrationsverket hjälper dem med registrering och asylansökan, medan kommunen ansvarar för boende, omsorg och skola, och att utse en god man åt barnet.
Varför kommer ensamkommande barn till Sverige?
De flesta barn som kommer ensamma till Sverige har flytt från länder som är mycket instabila. Barnen söker skydd och möjlighet till ett liv i säkerhet, och söker därför asyl i Sverige. Ensamkommande barn är inte en homogen grupp, utan alla har varit med om olika saker och har olika behov. En del barn har skiljts från sina föräldrar under olika händelser och vet inte var föräldrarna är eller om de lever. En del barn har levt länge på flykt. Många barn har bevittnat krig, våld och övergrepp av olika slag, och flera barn har själva varit utsatta för våld och övergrepp. Många barn har inte själva tagit beslutet att fly. Istället har ofta en förälder eller annan släkting beslutat att barnet ska fly från en mycket svår levnadssituation. Gemensamt för alla barnen och ungdomarna är att de befinner sig i en utsatt situation, och att de därför behöver tas emot väl när de kommer till Sverige.
Hur mår barnen?
Många lever i oro och osäkerhet efter att ha lämnat sin familj, och är oroliga inför framtiden. De har också varit med om en mycket tuff resa. De allra flesta mår dock efter omständigheterna bra och har en stor kapacitet och drivkraft. Det viktigaste för barnen är att efter ankomsten få ett fungerande vardagsliv med skola, fritidsaktiviteter och kompisar.
Var bor barnen?
Majoriteten av våra ensamkommande barn bor på Hem för Vård och Boende (HVB) som drivs av kommunen i egen regi. En mindre andel av ungdomarna bor i familjehem och stödboende, som även de drivs av kommunen i egen regi. I enstaka fall placeras barn/ungdomar i andra HVB-boenden som drivs av externa aktörer. Detta sker endast när barnets grundläggande behov inte kan tillgodoses av kommunen.
Är det kommunen som avgör hur många flyktingar vi tar emot?
Till Ed kommer barn som anvisas hit från Migrationsverket. De barnen bor i Ed under asylprocessen. Den senaste prognosen för 2016 är att Migrationsverket kommer anvisa cirka 40 barn/ungdomar under 2016, men det är oerhört svårt att uttala sig om exakta siffror. Mycket beror på världsläget och de politiska beslut som fattas i Europa och Sverige.
Varför är det så många pojkar och unga män som kommer?
Det kan finnas många olika skäl till det. Ett är att kvinnor generellt är utsatta för fler utmaningar och faror längs en lång och riskabel flyktväg. Ett annat skäl är att kvinnor dessutom ofta har sämre ekonomiska resurser än män.
Jag vill bli familjehem till ett ensamkommande barn. Vad innebär det och hur gör jag?
Att vara familjehem innebär att vara barnets nya familj. I praktiken betyder det att hjälpa och stötta barnet med vardagliga saker. Utöver vardagssysslor behöver en familjehemsförälder stödja barnet i att ha kontakt med sina föräldrar och finnas med i kontakten med myndigheter. Som familjehemsförälder är man däremot inte vårdnadshavare. Stora beslut som rör barnet fattas av barnets vårdnadshavare, god man för ensamkommande barn eller i vissa fall socialnämnden.
Nya familjehem ska utredas av socialnämnden, så börja med att kontakta socialtjänsten i din kommun. I utredningen bedömer de din eller er livssituation, inställning till uppdraget och omsorgsförmåga. De kan behöva information från olika register, som polisens belastningsregister, det register som finns hos socialtjänsten, register från Kronofogdemyndigheten samt Försäkringskassan. Socialnämnden är skyldig att erbjuda familjehem den utbildning som behövs.
*För mer information om att vara familjehem, vänligen kontakta kommunens familjehemsenhet på 0532-17000
Jag vill gärna hjälpa till men har inte möjlighet att ha ett barn boende hos mig. Vad kan jag göra?
Ett alternativ är att bli god man för ett ensamkommande barn. En god man ansvarar inte för barnets dagliga omvårdnad eller för att försörja barnet. Uppdraget innebär att bestämma i frågor som rör barnets personliga, rättsliga och ekonomiska angelägenheter. En god man har inget skadeståndsansvar om barnet förstör eller skadar saker.
Du kan också anmäla dig för att bli kontaktperson eller kontaktfamilj. En kontaktperson träffar barnet eller ungdomen regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans. Det kan handla om att träffas för att ta en fika ihop, träna eller gå på bio. För ensamkommande barn kan en kontaktperson bli en hjälp in i det svenska samhället. Som kontaktfamilj tar ni emot ett barn eller ungdom i ert hem någon eller några dagar varje månad. Familjen blir en viktig del i barnets nätverk. Lagen ställer inga specifika krav på den som vill vara kontaktperson eller kontaktfamilj.
Det är kommunen som – utifrån barnets behov – gör en bedömning av om du är lämplig för de olika uppdragen, så börja med att anmäla ditt intresse till socialtjänsten i din kommun.